Idag har vi hunnit gå runt lite i Tabriz basar, som är en av Mellanösterns äldsta basarer och för övrigt med på UNESCOs världsarvslista! Jag tror vi ska tillbaka lite senare för att beställa ett namnhalsband till mig! I brist på bilder så kan ni ju försöka föreställa er ett helt nätverk av korridorer och hallar med olika avdelningar för olika saker. Där fanns allt man kunde tänka sig; skor, kläder, guld och silver, tvålar, handknytna mattor och tavlor, kryddor och teer, kött, ostar, godis, parfymer, bröllopsklänningar osv.. Ja, som en superstor supermarknad men med en lokal touch där nästan allt är handgjort, lokalodlat och lokalproducerat. Plus fina tegelformationer i taken.

 

Annars så var vi och vandrade uppe bland bergen igår och kikade på utsikten. Man kunde se heela stan! Det var vekligen helt fantastiskt! Där uppe åt vi lunch, lekte lite på utomhusgymmet och vandrade i parken. Bara njöt.

 

Innan jag kilar vidare måste jag förresten berätta om dagens händelse! På basaren hade vi köpt ett sånt där långt skohorn som mamma gick och bar på. När vi sedan klivit ut från basaren och gick vidare längst gatorna kom en man och nöp mig i röven, och jag hann knappt registrera att det hände när mamma fort som FAAN piskade till killen över ryggen så det blev världens snärt och han lade då snabbt benen på ryggen och stack. Ett gott skratt fick vi i alla fall, tack vare mammas snabba reaktionsförmåga! Annars hade jag nog bara blivit arg och känt mig kränkt. Jag tror ärligt talat att den här slöja-situationen gör det värre. Män stirrar på kvinnor som om de aldrig sett en kvinna förut. De kan följa efter en när man går, gå förbi en och sätta sig lite längre fram för att se när man passerar dem en gång till. Och kvinnorna bär massa smink och ger varandra dömande blickar, tittar vad man har på sig och analyserar. Alla beter sig såklart inte på detta sätt, men det är resultatet av att tvinga ett land under en religion. Effekten av denna klädkod har blivit tvärtom gentemot vad den har som syfte, nämligen att det blivit mer ytligt istället för mindre! Jag kan säga att jag får grymt mycket blickar på mig bara för att jag ler, har på mig annorlunda kläder och inte sminkar mig.

Idag var jag och mamma till Ahar, staden där hon föddes. Vi åkte tillsammans med deras gamla chaufförs son och min mammas kusin. Det var en speciell känsla att gå på samma gator som de en gång gått på, se de gamla skolorna och byggnaderna. Självklart, så är det mycket som har hänt de senaste 30 åren. T.ex ägde de jättemånga hus, gårdar och mark, men inget av detta finns kvar idag, vilket är väldigt sorgligt... Det enda som var halvt bevarat var några rum av morfars fars gamla hus. Annars kunde man bara försöka föreställa sig hur det en gång sett ut. Men det var ända en fin dag!

 

Igår var vi som sagt på bröllop, och det var mycket intressant! Eftersom Iran är ett muslimskt land så har man två bröllopsfester, en för kvinnor och en för män. Detta så att alla kvinnor ostört kan passa på att ordentligt piffa upp sig, ta på sig fina klänningar och dansa. Ibland kom brudgummen in och då såg man vilka som var muslimer "på riktigt" eftersom de då tog på sig slöjorna. Vissa gäster var otroligt vackra, medan andra var waaay overdressed. Vem är det som ska gifta sig liksom? Sedan var det såklart massa persisk och azerbajdansk musik där man automatiskt hamnar i någon slags orientalisk hand-arm-höft-dans så fort man går ut på dansgolvet.

 

Ett failed attempt att ladda upp bilder, som vanligt, så med det säger jag godnatt! Är sjukt trött efter dagens äventyr, trots att jag sov både en stund i bilen på vägen dit och innan middagen!

 

P.S Instagram fungerar, så jag har laddat upp några bilder där, och det flödet ser ni här till höger, om ni inte redan lagt märke till det! ->

Nu är ramadan slut, det är Eid Fitr, och som tradition hälsar alla släktingar på den som är äldst. Att ramadan är slut innebär att alla restauranger osv nu är öppna som vanligt, men däremot blir det inte ett lika påtagligt nattliv. Det har verkligen varit jättemysigt att staden vaknar till liv på kvällen och folk sitter i parker och olika ställen och har picknick och äter tillsammans. Folk är ute till långt in på småtimmarna och vissa tältar till och med!

 

Nu har vi varit här i en vecka, och vi har bland annat hunnit fira mammas födelsedag (that awkward moment btw när alla ler, skrattar och dansar och jag gråter för att jag tycker det är så fint), ätit gott, hälsat på släktingar och vandrat i en jättefin park; Shah Goli. Hade verkligen velat lägga upp bilder därifrån men det funkar som sagt inte, tyvärr... 

 

Jag trivs verkligen som fisken i vattnet här! Det är varmt och skönt, allt smakar otroligt gott och alla är superfina. Vi bor hos min mammas kusinbarn Pouneh och hennes dotter Pegah brukar vara med oss. Igår natt när vi skulle sova så blev det ett missförstånd mellan oss vilket slutade med att vi låg och skrattade i flera minuter så tårarna rann. Det var verkligen ett sånt moment som bara går att uppleva i stunden.

 

På måndag är vi bjudna på bröllop, vilket kommer att bli spännande men förmodligen också helt galet. För övrigt så är det väldigt förvirrande med alla släktingar, och jag har märkt att de presenteras på detta vis, i inbördes ordning:

1. Namn
2. Hur den är släkt med oss och andra i rummet
3. Var i världen den bor
4. Vad den jobbar med alternativt vad mannen/frun jobbar med om denna har ett "bättre" jobb
5. Vad dens barn heter, pluggar/jobbar med och bor

Jag har försökt ladda upp en massa bilder från gårdagens utflykt ett bra tag nu men det verkar inte funka, och det gör mig såå frustrerad!! Risken blir ju nu att det kommer att komma en huuuuge bildbomb senare, vilket kanske är trevligt men för min del vill jag gärna ha det strukturerat.

 

Hur som helst så var vi på lite olika museum. Vi har hunnit bli bjudna på en massa god mat och jag har köpt ett par nya pjucks. Jag fruktar en saftig övervikt på våra bagage när vi ska åka hem igen... Det har varit varmt som vanligt, men jag tycker inte det är så farligt ända! I alla fall om man försoker hålla sig i skuggan. Däremot är det ju ett helvete att försöka sova på nätterna när det är typ 25 grader eller mer inomhus. Min kropp vill verkligen inte stänga av.

 

Ikväll blir vi bjudna på chelokebab och innan dess ska vi promenera runt i kvarteret lite. Ännu en gång så ber jag om ursäkt för att inga bilder kom upp!

Då var man i Tabriz då! Resan igår gick jättebra, och det kändes nästan overkligt att kliva ut ur planet sen när vi väl var framme bara för att det gick så himla smidigt! I bilen på väg till våra släktingars hus så satt jag med uppspärrade ögon och ett stort leende på läpparna för att allt var så fascinerande! Verkligen olikt Sverige, eller något annat land jag varit i för den delen.

 

Just nu sitter jag inte på min egen dator, eftersom det finns ett filter här i Iran, vilket gör att jag på min dator inte kom ut på internet överhuvudtaget. Det går egentligen inte att gå in på Facebook, Youtube, Twitter etc, men så som det alltid brukar bli så går det att hacka sig förbi. Precis så som alla också har paraboler för att kunna få in lite mer spännande kanaler på tvn.

 

Idag har vi bara tagit det lugnt, dels eftersom vi var framme ca klockan fem på morgonen iransk tid (halv tre svensk tid) och dels för att det varit så jeeefla varmt idag, 37 grader. Men jag tror inte att det kommer bli så mycket kallare så det är bara att vänja sig! Tack o lov så har vi i alla fall fått låna en bärbar airconditioner.

 

Jag tror verkligen att det här kommer bli en bra resa, även om det är svårt att hänga med i konversationerna. Men förhoppningsvis har jag lärt mig lite mer när vi åker härifrån!

 

Puss o kram för denna gång!

ÖVERIMORGON ska vi åka till Iran! Det känns helt galet. Jag är verkligen SÅ PEPPAD! Jag har börjat inse att vi faktiskt ska fara nu! Jag har nästan bara positiva känslor också, förutom att det kommer bli jobbigt med värmen och att vi är borta ganska länge. Och att jag är nervös för själva flygresorna då, även om jag egentligen borde vara hur van som helst med tanke på hur mycket jag flygit i mina dar. Men de senaste åren har jag verkligen haft svårt att genomlida flygresor längre än en timme. Jag hoppas på att jag kan sova hela vägen! Annars får jag hålla mamma i handen och andas i en påse.

 

Först kommer vi flyga till Stockholm, och därifrån sedan till Istanbul för att byta flyg till Tabriz. Så det kommer bli en väldigt lång dag men då är det också större chans att sova igenom allt! När vi är där så är planen att vi ska vara i Tabriz i två veckor och sedan i Tehran i två veckor. Det kommer verkligen bli såå spännande! Jag ska ta med mig datorn och sådär så ska försöka uppdatera här på bloggen när jag kan!

 

Igår så var jag och mamma och grävde i förrådet och styrde upp. Det var jättemycket av mormors gamla kläder och kastruller och allt möjligt. Jag hittade ett par byxor och en sjal som jag tog med mig in. Jag önskar verkligen att hon levde nu, maman bozorg. Så att jag kunde berätta allt vi upplevt när vi kom hem igen, även om vi inte pratade samma språk. Men nånstans har jag ändå henne med mig på resan.

Nu gäller det... Idag blev min visumansökan beviljad och resan till Iran är bokad. Den är BOKAD. Fattar ni?? Fattar JAG!?? Knappt. Det är så mycket känslor så jag vet inte riktigt vad jag ska känna mest. Jag är exalterad, glad, rädd, nervös, skeptisk och förväntansfull på samma gång. Vi ska vara borta i exakt en månad, och om tiden bara kommer svischa förbi eller gå segt som en snigel återstår att se. Vad jag vet i alla fall är att det kommer att vara varmt. Och att det kommer att vara mycket intryck. Jag lär behöva semester från semestern efter detta haha! Men förhoppningsvis kommer det också bli helt fantastiskt.

 

Nu är det bara att förbereda sig mentalt och packa väskorna!