I fredags så framförde vi tillsammans med Dans60 vårt shownummer på Akademisk Högtid som vi repat in de senaste veckorna. Det gick fantastiskt bra! Är jättestolt över min klass och mig själv. Årets tema var swing, så det blev mycket fart och fläkt inne på scenen med massa flashiga lyft och snabba steg. Sen blev det lite mer laid back ute vid huvudentrén då vi bytte till gubbkläder och underhöll gästerna med smooth jazz under tiden de lämnade byggnaden. Vi fick mycket lovord av både lärare, arrangörer och gäster.

 

Det enda som egentligen var surt var att vi dansare alltid bortprioriteras, tyvärr. När vi kom till aulan fredag morgon stod det helt plötsligt en mikrofon och ett podium mitt på scenen, som ABSOLUT INTE fick flyttas på, och som vi inte fått reda på att de stått där innan. Efter att vår otroliga lärare fick bråka bra länge fick vi till slut flytta på podiet, men mikrofonen fick tyvärr stå kvar eftersom den satt fast(?!) i golvet. Efter att ha försäkrat oss om placeringar och diverse detaljer inför kvällens föreställning tog vi lunch, men fick strax därefter reda på att det plötsligt kommit in två enorma pukor och en harpa på scenen som gjorde att 1-2 meter till av scenutrymmet försvann. TACK FÖR KAFFET. Nya placeringar igen då. Men trots detta klarade vi det galant.

 

Nu är det ordinarie schema som gäller i skolan och livet rullar vidare. Kan även tillägga att vi har fått en otroligt fin korridor i år!! Vi har hunnit med både våffelkväll, filmkväll, spelkväll och annat småmys under veckorna. Jättetrevligt tycker jag!

Imorse hade vi en väldigt intressant musiklektion. Vi pratade om musikens påverkan på oss, och hur musiken ändrar våra rörelser och hur rörelsen ändrar musiken. Vi som skapar dans har ett ansvar gentemot vår omgivning vilken bild vi vill att människor ska förknippa musiken med. Att välja musik som har alldeles för stor betydelse för människor gör det svårt att mäta dansen med musiken. Och har men en väldigt bra koreografi kan den tvärtom slängas bort på en väldigt opassande låt.

 

Vi fick se olika dansklipp och lyssna på olika låtar för att se hur mycket intrycket av dansen kunde ändras. Originalmusiken tyckte jag i slutändan inte blev så bra faktiskt... Men jag tänkte ändå lägga upp dem för dansens skull! Helt fantastiska!

 

 

Det som fångade mig mest var dock en speciell låt vi fick lyssna på idag, nämligen "Chandelier" av Sia. Vi fick sedan se på musikvideon. Plötsligt fick låten en heelt annan betydelse. Och jag skulle nog kunna se videon gång på gång eftersom den är så stark. Här är den. SE DEN. Men lyssna gärna på låten först, och se om det händer något med den.

 

Jag har upptäckt en ny fördel med att vara kort som jag inte riktigt tänkt på förut; man får oftast vara den som blir lyft osv i olika danssammanhang. Ganska kul och bara den här veckan har jag fått kasta mig runt på alla möjliga olika sätt. Spännande säger jag, tungt för dom andra kanske haha!

 

På tal om en annan händelse så lyckades jag nöta bort en bit skinn från foten igår på jazzlektionen i ett försök att förstärka huden. Flärpen är fortfarande kvar på bilden men tyvärr så var jag tvungen att riva bort den sen så hela underhuden blev exponerad. Det gjorde det lite svårt att medverka fullt ut idag på alla piruetter t.ex. så tappade lite fokus men hade en himla fin dag ändå!

Nu ska jag (försöka) fatta mig kort eftersom min utsedda sovtid var 23.30!

 

Den här veckan har vi varit väldigt aktiva i skolan och jag har inte fått ta igen mig i sömnväg vilket resulterat i att jag antingen varit otroligt sur (pms-varning) eller typ grinat av skratt (övertrött). Så efter en svettig dag med både improvisation, balett och föreläsning efter lunch (som jag typ kämpade sönder för att inte somna på även om det var väldigt intressant!) var vi tvungna att kopiera upp ca 40 sidor till en läsuppgift som vi har tills imorgon. Så jag, Frida och Katrine stod i biblioteket och vände och vred på den där jäävla boken och skrattade om vartannat i typ EN OCH EN HALV TIMME för att försöka kopiera upp sidorna på ett dubbelsidigt papper! Vi vill ju försöka vara lite miljövänliga, men slösade väl ungefär bort lika mycket papper som vi sparade på den där dubbelsidiga papperet genom försök som failade. Vi var tvungna att ringa efter hjälp, TVÅ gånger till och med! Så det kom en gubbe till slut och lyckades reda ut saken. Tack.

 

Efter det kom jag hem, slängde mig i duschen och lyckades ta den ULTIMATA powernapen! Den var såå välbehövd, för hade jag inte tagit den hade jag somnat redan efter första sidan av de där 40. Vaknade upp himlans mycket piggare och gladare än tidigare idag, gjorde middag och plöjde ENKELT igenom alla sidor! Efter det blev det ett välförtjänt kvällsfika med mina nya korridorskompisar med morotskaka, choklad, popcorn, te och godis tillsammans med Paradise Hotel (jag vet, skäms...) på en 50-tums-tv. Nu, däcka den! Peace out, y'all!

Idag har det varit en sån himla fin dag! Lugn och skön morgon, brunch och chill ute på balkongen i det fina vädret. Efter det drog jag och Sofie iväg på nollningen eftersom vi i Kulting och hennes förening Visa skulle hänga med varandra. Standard. Så vi spelade först lite kubb och tog det lugnt i solen medan folk gick och köpte mat i omgångar. Efter det spelade vi brännboll mot föreningen Idiot och då vaknade Umebon i mig till liv. Brännboll är ju liksom en del av varenda unges uppväxt där uppe, så det är väl klart att det är en big deal. Vi har ju för fasen till och med brännbolls-vm! Jag ser det mer som en sport än lek och vissa reagerade väl på att jag blev lite för seriös... Men inte fasen ska man mesa runt med ett platt slagträ och dessutom slå underarmskast?? Nä, skärpning folket.

 

På vägen hem sen bestämde jag och Sofie att vi skulle göra en lugn kväll och spela sällskapsspel med våra korridorskompisar! Roger, Jim, Robert och vår nya granne Pär hakade på och vi spelade både "Pictionary" och "Med andra ord". Efter ett tag övergick vi sedan till att spela kortspel lagom till att Simon kom hem och var med några gånger. Hela kvällen avslutades till sist med en runda Plump! Typ det bästa kortspelet i världen!?

 

Nu ska jag skönt krypa till kojs innan söndagsångesten börjar komma!

Som jag skrev i mitt förra inlägg så är det standard för en heltidsdansare att vara trött och slut i musklerna, och det var inte meningen att framställa det som att det alltid var något negativt, utan oftast är det ganska gött att känna så. För om man är som jag - rastlös och ångestfylld när man slappat alldeles för länge - så känner man sig otroligt glad över att få röra på sig. Får jag bara ta mig en dusch när skoldagen är slut (och möjligtvis en kort powernap tillsammans med min käraste) så är jag tillbaka till mitt rätta jag!

 

Både igår och idag har vi haft heldagar i skolan. 8.45-16.30 igår och 8.45-16.00 idag. Totalt blir det ungefär 10 timmars dansande. Och det känns. Typ överallt. Men OJ vad lycklig man blir av att vara igång igen! Hela min själ bara skriker efter mer.

 

Medan ca 70% av alla universitetets elever är ute på en av årets största fest i skrivande stund så sitter jag hemma och är sjukt nöjd över att kunna dricka te, äta välförtjänt Ben&Jerry's, kolla på Masterchef och umgås med Wille. ♥ Och låta min kropp vila. För hur kul är det att gå ut och supa ner sig när energin är nästintill obefintlig? Jag tror dessutom att jag har dansat tillräckligt mycket för idag.

 

Även om det är dumt, så kan jag dock inte låta bli att bli stressad över att jag kanske missar något roligt, eller att folk ska tycka jag är tråkig som inte är med så ofta. Men det gäller att prioritera här i livet. Även om det är kul att umgås med min förening är det mest värdefullt att umgås med de som står en närmast, och ibland gäller det att välja bort andra för att kunna värna om de man bryr sig om mest, för att inte nämna sig själv! Fester kommer alltid att finnas. Nu när jag skriver det känner jag mig riktigt gammal, för när jag ser tillbaka på hur det såg ut den här dagen förra året så har så himla mycket förändrats. Både i mig själv och i min omgivning. Nästan så att det är skrämmande, och man börjar undrar hur saker ser ut om ännu ett år.

 

Jag har bestämt mig för att verkligen utvecklas det här året. Börja ta saker mer seriöst. Utmana tidsoptimisten i mig att försöka komma i tid, värma upp ordentligt innan klass, hålla igång någon slags fys någon gång i veckan. Kanske styrketräna då och då. Gå utanför min comfort zone. Lyssna. Agera från hjärtat. Känna. Det är bara jag själv som sätter gränserna, och nu det är dags att börja våga gå över dem!

Sakta men säkert börjar vi komma in i vanligt schema i skolan. Det är mycket att hålla reda på med nollningen och skolan så man nästan glömmer bort alla vardagssysslor som att göra matlådor och handla. Men snart ska allt  vara i sin ordning igen!

 

Idag började jag känna igen livet som det var förra året, ständigt trött, ständigt träningsvärk och ständigt hungrig. Jag tänkte nu ge er en liten inblick över hur det är att plugga dans på heltid! Pros & cons liksom.

För det första, så läste jag en liten text nyligen där det stod "Dansare, som ju oundvikligen drabbas av allehanda skador..." Sad but true. Här är lite bilder på vad jag lyckades samla på mig förra året. Notera då att inre skador inte går att få med på bild, utan det här är bara alla blåmärken osv...