För något år sen fick jag idén att göra en tavla av katternas tassavtryck. Men som så mycket annat så lades idén på hyllan. Så kom en dag som idag; regnig, trist, men med ett sug efter att göra något kreativt. Så jag plockade fram pappersarket och färger, lade en stor papperspåse under och hällde ut färg på en plastpåse. "Lätt som en plätt!", tänkte jag och plockade upp Fläckis som redan gjort sig bekväm på papperet. Men tji fick jag. De två första avtrycken gick bra, och sedan när jag skulle doppa baktassen så blev det ett jädra liv. Att brottas med en sex kilos katt är inte det lättaste. Så jag torkade av tassarna så gott jag kunde med en blöt trasa och tog nästa katt, och så nästa. Och det gick till ungefär på samma sätt med dem. Här ser ni resultatet!

Själv är jag rätt nöjd med tavlan. Jag gillar att den blev lite abstrakt. Men det är baksidan av det hela som gör mig så miserabel. För det första, så hade jag glömt klippa Lillis klor, så fick mig några ordentliga klösmäken. Efter brottningsmatcherna var det dessutom färg överallt. På kattera, på mig, på mina kläder och på vår nytvättade matta... Katterna blev lite förbannade efter mitt experiment och sprang ut så fort jag torkat av tassarna. De förlät mig dock väldigt snabbt igen och kom in. Men såklart hade det ju regnat ute så när de kom in var tassarna blöta, och färgen som jag trodde var borta hade egentligen bara torkat. Så jag skrattade hysteriskt medan jag gick runt och torkade fotspår över hela huset. Och det värsta av allt är att färgen inte alls går bort lika lätt som jag trodde. Katterna är fortfarande missfärgade, och mattan likaså. Kläderna går nog att tvätta dock. Så som helhet blev det ett misslyckat projekt, även om resultaten blev lyckat!