Det är fredag och det är fest i korridoren. Mitt i basen som får allt på mitt rum att vibrera och röklukten som smyger sig in från balkongen så sitter jag här och pluggar och är småsjuk. Struggle is real.

 

Vi har varit lektionsfria hela den här veckan och jag har verkligen haft det såå mysigt (trots sjukdom)! Jag tror dock att jag chillat lite väl mycket... Jag har kommit ungefär halvvägs på hemtentan som jag sa till mig själv att jag skulle bli klar med tills på söndag. Sen har jag även kvar att läsa en text till på måndag, och en annan text till ett seminarium på fredag, planera jobb inför onsdag och förbereda mig inför en examination om två veckor. Men det ska nog gå an!

Det har varit en lång dag idag. En nutidaklass på morgonen, och efter det improvisation som är otroligt härligt men ack så uttömmande! Efter lunch hade vi en lektion i koreografisk metod där man trots ett väldigt intressant innehåll kände att ögonen höll på att klibba igen av trötthet. Efter att jag hunnit en snabb svängom hem och laddat upp med kaffe och bulle var det ut till Väse för att jobba! Lektion 5 av 10 och jag var väldigt peppad! Hade planerat in en massa roligt med höst som tema eftersom det kändes passande nu. Förra onsdagen hade det känts hur bra som helst, och även om barnen var utsvävande (vilket är oundvikligt i den där jädra gympasalen) så var det ändå hanterbart! Men idag... de var verkligen ööverallt och jag var tvungen att säga gång på gång på gång. "Klättra inte i ribbstolarna", "var inte på madrasserna", "Var tysta när jag pratar", "Lämna varandra ifred" unt so weiter... Jag tror bara att det var en sån dag idag. Det var fortfarande tre övningar kvar när tiden var slut. Och det blev väldigt dålig stämning när jag i slutet var tvungen att skälla ut dom men jag tror att de behövde höra det. Jag försökte verkligen att poängtera att inte ALLA varit dåliga på att lyssna dock, för jag vet själv hur det är att kollektivt få skäll när man själv vet att man varit duktig. Man känner sig förbisedd.

 

Förresten så vill jag prata om en annan grej. En grej som kan vara lite krass. I skolan brukar vi prata om denna frånvaro av killar i dansgrupper. Också att killar som är med och dansar får mer uppmärksamhet än tjejer. Inte bara för att deras närvaro är sällsynt utan för att de tar större plats. Jag har en kille i gruppen. Det var hans andra lektion idag. Och jag skulle nog säga att han tyvärr levde upp till fördomarna. Ska man låta honom roam around så att han inte får uppmärksamheten som han så desperat fiskar efter, eller ska man säga till honom varje gång så han kanske slutar någon gång? Säger man inte till blir ju risken att andra hakar på, säger man till kanske man bara föder beteendet ännu mer. Ett svårt val.

 

Nu är jag i alla fall på väg hem. Japp, klockan är strax innan nio i skrivande stund. Direkt efter jag jobbat färdigt så åkte jag in till skolan och repade på examinationen tills imorgon. Får se om jag överlever tills dess.